Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

måndag 26 september 2016

Politiken som kom av sig

Politik handlar inte om politik längre, det bara låter så och det låter rätt högt. Det funderar jag på i dagens reflektion om nyhetsveckan.


Vikten av en tevedebatt

Äntligen måndag! I veckans nyhetskrönikan till Nordnet la jag faktiskt den verkliga megahändelsen som nummer två. Natten till tisdag möts till slut Clinton och Trump i en debatt. Hur går det, vad är frågorna som avgör och vad händer på börsen? Det saknas inte frågor.

Ändå bara andra plats för den nyheten? Ja, för en svensk investerare finns det faktiskt en händelse som åtminstone den här börsveckan är tyngre. På fredag kommer kvartalsrapporten från HM. Jag tittar till vad analytikerna tror.

Dessutom rymdes olja, fisk och den här klassikern från Ronald Reagan.



Precis som alltid på måndagar blir dagens inlägg här på bloggen ett lite friare tankeflöde. 
3 ämnen ingen bryr sig om


Den här lilla betraktelsen av veckans nyheter tänkte jag lägga på ett fenomen jag tycker mig se över hela världen. Ingen bryr sig längre om innehåll. Det låter som om det pågår gigantiska diskussioner om sakpolitik men när det kommer till kritan är det ändå inte så mycket.

Brexit framstod onekligen som den största eurorpeiska händelsen sedan östblockets sammanbrott. Nu känns det mer som en evig väntan på en förhandling om något som inte verkar bli så mycket. Frågan är om inte den amerikanska debatten kan hamna där med.

Under många år har det varit en hätsk debatt i USA om landets budgetunderskott. Politikerna har till och med mer eller mindre strejkat genom att blockera att en budget beslutas och därmed stängt ned stora delar av statsapparaten vid två tillfällen.

Nu däremot är frågan på sin höjd en gäspning. Hillary Clinton kommer öka underskottet men betydligt mindre än Donald Trump om man tar deras utsagor på orden. Debattklimatet gör dock att frågan inte kommer upp på agendan.

Eller den här. Det ser onekligen ut som om Ryssland laddar för att ända läget i Syrien. Tajmingen verkar onekligen påverkad av det amerikanska valet. Nu framstår den konflikten, från ett amerikanskt, perspektiv, mest som obegriplig. Det är dock åtminstone delvis en fråga om mediedramaturgi. I andra val hade en konflikt i mellanöstern med Ryssland som motpart kunnat vara en stor fråga.


Fast allt kanske handlar om den eftersatta nedre delen av den amerikanska medelklassen? Möjligen. Uppgifter om att den haft bättre löneutveckling under demokratiskt än republikanskt styre fick stor uppmärksamhet härom veckan. Frågan fastnade dock inte i väljaropinionen, som det verkar.

Det får en att undra. Är det bristen på sakfrågor i debatten som gynnar den tevemässige Donald Trump? I så fall, är det verkligen rätt medicin att som Hillary Clinton försöker lägga all kraft på att framställa honom som en krigsmånglare och allmän klantskalle? Risken är ju att det bara bidrar till den typen av diskussion där han är expert. Pajkastningen.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!




Bidra till en bättre värld och en glad bloggare

söndag 25 september 2016

Läsarfrågan: mycket pengar, stort intresse - vad ska jag göra?

Hur ska en självlärd investerare tänka kring de vi andra lärt oss på universitetet?

Risken med att vara självlärd

Hur mycket och vad ska jag lära mig för att investera tillhör frågorna jag får åtminstone några gånger i månaden. Det var bland annat därför jag gjorde Sparskolan. Den innehåller det jag tycker en vanlig sparare bör ha som bas och ger sedan för varje avsnitt länkar till hur du bygger vidare på din kunskap. 

Fast visst går det att utveckla svaret lite till. Särskilt viktigt är det, tror jag, att inte dras in eller till och med luras in i investeringsstilar som inte vilar på en sund grund eller som är svåra att behärska. Det är en konkret risk för många autodidakter och dagens läsarfråga gav ett bra tillfälle att ta upp ämnet.

Frågan - ska jag plugga ekonomi?

Hej,
Tack för all lärorik information du lägger ut. Mycket intressant

Jag har en fråga kanske lite konstig.
Jag är en man som är 32 och har de senaste 5 åren bara fokuserat på att jobba och vid sidan lära mig så mycket som möjligt om aktier och investeringar. Jag jobbar 7 dagar i vecka på lager och i en butik. På fritiden är det enbart aktier som gäller.
Som nämnt så är det 2 jobb och jag sparar ca 80-90% av pengarna. Jag har ingen utbildning då jag avslutade min jurist utbildning 2011. Känner mig ganska konstig trots att jag lärt mig mycket om aktier och rest en hel del resor med aktiespararna. Är man oseriöst när man i min ålder inte har någon annan utbildning än entreprenörskap från gymnasiet men investerar i aktier.
Ska man i min ålder satsa på utbildning (kanske ekonomi) eller ska jag bara köra på som jag gör då det är för sent?

Mvh
Investcom 

Sparskolan: 10 filmer och en egen sida om vägen till en rikare framtid

Starkt jobbat!

Verkligen strongt att dra två arbeten och spara så mycket som du gör. Det är bara att lyfta på hatten. Därmed har du alla förutsättningar att bygga ett kassaflöde som du kan investera.

För det är det första svaret på din fråga. Varför plugga vidare? Troligen för att du tycker att det utvecklar dig som person, för att det är roligt eller helt enkelt som en investering.

De två första får du avgöra själv om du tycker är relevanta. För min del gör jag det mesta i livet mest av lust. Jag bloggar och vloggar för att det är roligt och fortsätter så länge det känns kul. Jag har utbildat mig för att jag lockades av att lära mig mer om ekonomi.

Utbildning som investering

Rent krasst sett har jag dock kunnat räkna hem min utbildning ekonomiskt. Jag var färdig med studierna när jag var 25 år och tjänar mer än vad jag skulle gjort annars. Det beror dels på att jag, utifrån min personlighet, nog inte hade lyckats så bra utan utbildning, dels på att utbildningar i ekonomi tillhör de som oftast höjer lönen.

I ditt fall skulle du sannolikt vara runt 37 år gammal eller mer när du gick ut ekonomilinjen. Det gör det svårare att räkna hem och det är också svårare att få bra jobb när man kommer ut som lite äldre, tyvärr. Det sagt - har du viljan är det en rolig utbildning. Sparskolan är byggd på delar av läroplanen från universitetet men förstås mycket förenklad.

Hantverket kan du läsa om

Jag är säker på att även dina investeringar skulle utvecklas om du pluggade ekonomi men vad händer om du inte gör det?

För det första kan du läsa ikapp mycket av det som är mer konkret inriktat på finansiella investeringar i utbildningen. Bra bolagsvärdering, grunderna i portföljteori, redovisning, derivat, trading med mera - själva hantverket kan du läsa in om du är intresserad. Ungefär som det går att läsa gör-det-själv-böcker och bli en hygglig snickare, kock eller bagare.

Några lästips hittar du i det här och det här inläggen.

Det du som självlärd ska tänka på

Det riktigt svåra för den som kommer in från sidan i ett kunskapsfält är att inte bli bortkollrad av alla mer eller mindre påhittiga specialare och förenklingar. Det är därför jag i Sparskolan är noga med att alla bör börja med breda indexinvesteringar och långsiktiga bör välja aktieindexfonder som utgångspunkt.

Det finns en stor risk med att dras med i tillgångsautomater, pengamaskiner, utdelningsstrategier, värdeinvesteringar, momentumstrategier, bull-/bear och allehanda teknisk analys.

Det är tyvärr vanligt att den typen av modellstyrda investeringar hamnar i diket för självlärda. Det kan bli för mycket fokus på modellen och för lite på fakta om nuläget i bolag och ekonomi. Det kan också vara metoder som fel tillämpade går på tvärs med sunda investeringar.

Tyvärr är många som propagerar för olika investerarmodeller ganska dåliga på att säga att de antagligen kommer gå som index om du sköter riskspridningen. Modellen kan ändå vara bra men mer som ett sätt att få ordning på sin ekonomi och kanske ibland hitta en möjlighet till en bra affär.

Så framstår det sällan utan det verkar så enkelt att slå index ofta med något mekaniskt förhållningssätt. Rätt många av de som skriver till mig har någon sådan kraschad pengamaskin bakom sig.

Det är som att lära sig äta rätt och leva sunt via kvällstidningen eller populära böcker. Det kan funka utmärkt även med investeringar men man behöver vara lite vaksam och förbli skeptisk mot alla som lovat något annat än index. Precis som hälsa alltid handlar om att röra på sig och inte äta för mycket.

Exempel ur din portfölj

Ett exempel är riskspridning. Den som pluggat ekonomi lär sig att det är en metod att få rätt betalt för den risk man vill ta. Det är bara om du hittat gravt felprissatta tillgångar som du kan strunta i att sprida riskerna.

Jag ser att i portföljen på Shareville har du tre bolag jag gillar i tre olika branscher. Medskicket du fått från universitetet hade varit att din portfölj behövde breddas. Exempelvis med en rejäl andel i något eller några investmentbolag.

Det enkla rådet

Mitt intryck är att du redan kan en hel del. Därför är det här mitt enkla råd. Läs ekonomi om du tycker det är roligt. Du kommer inte ångra dig men du måste inte. Det är dock få som blir riktiga snickare utan antingen utbilda sig eller jobba tillsammans med kunniga snickare. Däremot är det många som kan bygga en fin veranda.

Om du avstår från en formell utbildning, fortsätt läsa själv med de böcker jag rekommenderar i länkarna eller andra. Specialisera dig på någon strategi eller nisch om du tror på det. Men, och det är poängen håll dig inom grunderna för investeringar.

Tre konkreta tips:

  • Håll ordning på riskspridningen
  • Lägg mycket tid på bolagen och deras omvärld
  • Förbli skeptisk mot alla modeller & vinnarkoncept (även dem du väljer att tillämpa)



Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!





Bidra till en bättre värld och en glad bloggare

lördag 24 september 2016

Oljan ska ingenstans

Oljan är allt mindre dramatisk för världsekonomin. Det kan bero på att vi är är nära jämviktspriset som precis som på mycket annat är lägre än vi vant oss vid.

Aktörer som vägrar anpassa sig


Det talas ofta om prognoser som slår fel och ibland om de som går spektakulärt rätt. Vanligare är dock att de som sätter sig in i ett ämne fattar strukturerna men varken detaljer eller tajming. Så har det blivit med oljan. Ta gärna en titt i något av de många inläggen här på bloggen om oljan, Det har inte hänt så mycket.

Idag får det bli ett miniinlägg om det. För faktiskt håller pendeln långsamt på att sakta in runt de 50-60 dollar som många nämnt som jämväktisnivå under en lång tid.

Grundlogiken är enkel. Oljemarknaden består av stora opumpade resurser men där investeringarna redan är gjorda. Därtill finns det numera en stor mängd skifferolja som pumpas främst till rörliga kostnader.

Det hindrar effektivt stora nya investeringar men det innebär också att den tillgängliga oljan pumpas i en takt som håller priset relativt konstant. Till och från kommer det utspel om att begränsa utbudet men trovärdigheten är låg.


Utbudet fortsätter dra före

I själva verket har utbudet haft svårt att nå ner till efterfrågan. Saudiarabien har försökt framställa det som att de bara ska tvinga ut amerikansk skifferolja från marknaden. De har också försökt ge bilden av att de nu drar i bromsen. Det är i så fall på den högsta produktionsnivå de haft. Det samma gäller Ryssland.

Sannolikt spelar både ländernas budgetar och osäkerheten om oljans framtid roll. Länderna upplever helt enkelt att de inte har råd att sluta pumpa.



Jämför det med utvecklingen av oljeriggar i USA. De har som väntat fallit när priset föll och nu försiktigt vänt med priset. Det gäller även generellt för produktionen utanför OPEC, som också vänt uppåt igen.

Långsamt fyller efterfrågan utbudet men mer är det inte. Kanske kommer det visa sig att tanken om punkten där priset balanserar låg för högt, kanske för lågt. Mekanismerna bakom att de balanserar verkar dock finnas där.

Missade du inlägget om hur du avslöjar vår portfölj?

Olja produceras i den mängd som befintlig olja ger utrymme för plus en utjämnande produktion från skiffer och kanske på marginalen en del nya investeringar. Slutpunkten är inte svår att inse, bara att acceptera.

Hur länge håller det här i sig då? Rätt länge verkar det. Det som skulle ändra logiken vore ett lyft i efterfrågan men det är väl ganska avlägset?

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!


Bidra till en bättre värld och en glad bloggare

fredag 23 september 2016

Så ser du att vår portfölj (& fonden du gillar) mest haft tur

Nej, jag är ingen proffsförvaltare eller, jo, på ett sätt. Vårt resultat ser mer imponerande ut än det är.


Plocka isär vackra grafer


Jag har i många inlägg försökt visa att sparare ska vara mycket skeptiska mot alla som påstår sig framåt kunna slå index baserat på historisk avkastning. Det är en stor del av fjärde avsnittet av Sparskolan - Fixa fondportföljen.

Så fort jag försöker visa det här på fondförvaltares resultat får jag mothugg om hur skicklig någon speciell förvaltare är. Så den här gången tänkte jag istället försöka visa varför vår portföljs avkastning inte säger något om våra framtida resultat och att resultatet mest beror på några få beslut. Tur eller inte är det hur som helst inget för någon annan att blint haka på.

Allt över index måste bevisas


Slumpen gör att ur en stor grupp portföljer kommer några prestera bättre och vissa sämre än index. Enskilda beslut kan höja eller sänka en portfölj från index och det är upp till var och en att bedöma vad som är skicklighet men det går inte att peka exempelvis på att stjärnor i Morningstar överhuvudtaget har något förklaringsvärde.

När jag skriver och vloggar om att historisk avkastning enligt forskning och empiri inte säger något om framtida så får jag alltid svar i kommentarerna som pekar på någon fond eller förvaltare som genom sin skicklighet ska vara undantagen från forskningsresultaten.

Det hjälper då inte att exempelvis peka på att Didner & Gerges Sverigefond är plus 40 procent de tre senaste åren att jämföra med index för hela Stockholmsbörsen (SIXRX) som är upp 43 procent. De är överviktade mot stora bolag, vilket varit en nackdel, men också mot värdebolag, vilket varit en fördel. Så den som inte visste något annat hade gissat på ungefär det resultatet. Det vill säga att fonden går som index minus avgifter. Didner & Gerge prickade vändningen i finanskrisen skickligt men har därefter haft svårt att överprestera mot börsen. Vill du köpa in dig i deras förvaltning ska du fråga vad de tänker göra framöver, inte vad de gjort förut.

I Sparskolan presenterar jag en mer genomgripande modell för att analysera fonder än att bara titta på historiken. Den tillämpade jag på Odin Fonder Sverige i det här inlägget och fondens förvaltare svarade på mina synpunkter i det här inlägget.

En blandad portfölj



En intressant detalj i svaret var hur stor vikt fonden lägger vid att spela mellan bolagsstorlekar för att få avkastning. Den faktorn har åtminstone i vår portfölj haft ganska lågt förklaringsvärde. Jag styr aktivt så att vår volatilitet aldrig överstiger börsens SIXRX  - utöver det äger vi bolag av olika storlekar från Sverige, Norden, övriga Europa och USA.

Det är viktigt för riskspridningen men vi spelar också med geografier, branscher, bolagsstorlekar och kassa för att få högre avkastning. Det kan, inte minst i kombination med mitt bloggande, ge intrycket att vår portfölj är skickligt förvaltad. Det är den i betydelsen att jag tycker vi hanterar risken bra. Däremot ska avkastningen tas med en stor nypa salt. Det är, precis som för fonderna, enskilda bra beslut som gjort skillnad.

En inte så magisk avkastning

Håller ni med om att den som tittar på våra innehav kan tycka att bra jämförelser antingen är Nordnets Superfond Sverige eller SPP Global (båda är indexföljande)? Det är ungefär så många fonder resonerar när de försöker slå sina jämförelseindex - ytligt sett är de lika ett visst index men den som skrapar på ytan ser att viktningen ligger i någon viss riktning.

De som köper vårt jämförelseindex i första grafen uppfattar att vi presterat oerhört bra de senaste åren. Fast titta på vår portfölj en gång till. Den här gången med den indexnärafonden AMF Aktiefond Småbolag som jämförelse istället. Då är det inte lika imponerande.

Uppenbarligen fattar vi något bra beslut i mitten av 2014 och tappar en del under Kinaoron 2015. Utöver det? Rätt indexföljande om du frågar mig. Förklaringen är att en relativt liten andel småbolag (dock högre än den nuvarande) räckt långt för att ta del av den uppgången. Vitrolife, Cellavision och Doro har i rangordning varit utmärkta affärer men de har också varit enskilda beslut. Kommer jag pricka rätt även i framtiden? Senaste året har jag uppenbarligen inte gjort så mycket mer än att följa det indexet.

Tillbaka till första grafen. I år har vår portfölj noga skuggat index med ett tydligt undantag. Vi prickade Brexitoron bra. Det trots att jag absolut inte förutsåg den utveckling som följde efter beslutet. Ska jag försvara mig var jag så pass påläst att vi vågade agera ganska kraftfullt både före och efter beslutet men det är ju bara min argumentation. Ta bort en månad runt midsommar och du har en svensk indexfond.

Det är det här jag menar med att blicka framåt, inte stirra på avkastning och jämförelseindex. Det är ett antal enskilda beslut som gett oss resultatet. Hade vi fått mer fel än rätt hade det gått åt andra hållet. Den som ägt Ratos vet att det fungerar så här även för proffsen. Så kommer det se ut framåt för vår del med. Det är jag för vår del helt nöjd med.

Det viktigaste uppdraget i förvaltningen av familjens sparande är att ha en välblandad portfölj. Där tycker jag att indexföljandet snarast är ett bevis på att jag sköter portföljen rätt. Därför kan min fru, Affärsmodellen, lugnt låta mig hållas med mitt intresse för investeringar. Hon vet ju att hon får en avkastning ungefär som index och att jag är på gott humör. Det är väl bra så.

Så funkar vår portfölj och frågar du mig de flesta fonder.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!


Bidra till en bättre värld och en glad bloggare


torsdag 22 september 2016

HM-aktien är sönderpratad

Ja, marginalerna är på väg ned för HM men det är värderingsmultipeln också. Dags att prata mer om bolaget och dess marknad?


HM mer aktieprat än bolagsanalys

Vissa bolag och deras aktier blir söndermalda av analytiker, media och oss bloggare. HM är ett sådant exempel. Förra hösten la jag några veckor på en branschanalys av klädindustrin och olika genomgångar av HM, både bolaget och aktien. Det här var några av inläggen - "Håller HM:s strategi för kineser och Zalando", "HM i 10 grafer - vad kräver aktien för tillväxt och marginaler" och "HM:s ljusa framtid och dolda problem".

Den som vill hitta fler inlägg kan gå via etiketterna i högermarginalen om du surfar via dator eller via den här länken. Femtio inlägg stod räknaren på när jag kollade inför det här inlägget. Allvarligt talat undrar jag om bolaget varit värt den uppmärksamheten. För det är inte så mycket som hänt i HM.



Trenderna tuffar på, som jag kollar på i dagens 3 snabba. Den som bekymrar mig mest är att HM inte börjar se över sitt butikskoncept. Siffrorna både i butik och bland de som mäter trender talar sitt tydliga språk. Det pågår ett skifte över till digital försäljning. Det innebär inte att butiker förlorar sin roll bara att den förändras - det tog jag en 3 snabba om som du hittar här.


Butikerna är ett problem

Ett problem för HM tycker jag är att bolaget, precis som flera banker, dröjer för länge med att se över sitt distributionsnät. Det kommer inte finnas en butik av nuvarande snitt i varenda galleri men kanske något inte alltför annorlunda.

Det där är något som oroar mig. En del andra förändringar tycker jag mer handlar om att räkna om. Med mer e-handel ska marginalerna ner och kapitalkostnaden upp. Det är det samma som att aktien bör handlas till ett lägre p/e-tal men inte att den ska krascha. Kolla esitmaten från Stock Piper ovan. Om det tickar på i ungefär nuvarande takt för HM, så är aktien nere i p/e 16 runt 2018.

Är det världens köpläge? Nja, riskerna finns där men där inprisade i aktien. Precis som det brukar vara med andra ord. Nästa artikel jag läser om HM får gärna handla om Kina, bolagets e-butik, framtidens fysiska butiker, fast fashion i en miljömedveten värld, rätt kostnadsnivå för bolag som måste distribuera fysiska varor både via digitala kanaler och fysiskt samt förstås allt som har med kläderna att göra.

Däremot är jag lite less på att ännu en gång se en historisk kurva som visar det kända faktum att marginalerna är på väg nedåt i klädindustrin  och att fysiska butiker på mogna marknader tappar försäljning. För det vet vi ju. Den som inte prisar in det får det tufft men den som bara fokuserar på det missar vad poängen i aktien är.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!



Bidra till en bättre värld och en glad bloggare


onsdag 21 september 2016

Börsen trivs, FED lovar höja & BoJ lovar trixa

Ingen fara just nu gladde börsen men FED sa faktiskt att inflation och räntor ska upp medan BNP-tillväxten lär ligga stilla. Roligare stunder har börsen haft.


Lower for longer även i USA

 Orange yield 2 år, USA, blå 10 år & röd Nasdaq Composite Källa: Bloomberg
Det var en stor centralbanksdag idag. FED kom med ett intressant räntebesked för börsen och alltid påhittiga BoJ ändrade hela sin strategi. Vi börjar med FED.

Rubriken som toppade Financial Times ikväll var med ingress att "Fed sets stage for 2016 rate rise - Dissenting central bank trio votes for an immediate rate rise". I artikeln konstateras dels att tre ledamöter ville höja redan nu, dels att marknaden direkt efter beslutet prisar in en höjning i december till en sannolikhet en bit över 50 procent, dels att beslutet kom i en politisk kontext där Donald Trump anklagat FED för att stödja Obama och Clinton.

Wall Street Journal drar liknande slutsatser. De pekar också i ett antal grafer på hur olika marknader minut för minut tog emot beslutet. En kort sammanfattning är att börsen gick upp och dollarn ned med andra ord en förväntan om en inte alltför blodig ränteuppgång framöver. Billigare dollar och högre räntor brukar inte uppskattas av Stockholmsbörsen men vi får väl se. För det var långt ifrån ett ensidigt beslut FED meddelade, så alla kan nog läsa in det de vill.

Källa: FED
Den som läste protokollet och lyssnade på Janet Yellens presskonferens fick dock ett starkt intryck att en ytterligare räntehöjning är gruppen överens om. Det är mer en tajmingfråga, ungefär som förra året. Jag uppfattade det som att det nog gäller oavsett vad som händer i valet. 

FED är förstås oerhört försiktiga med att säga något som kan tolkas politiskt. Det Janet Yellen ändå svarade på frågan om Trumps anklagelser som en korrupt centralbank var att investeringarna ligger fortsatt lågt i USA, möjligen på grund av energikrisen, men att konsumtionen går desto bättre. 

Källa: FED
Arbetsmarknaden är också i princip i full sysselsättning. Därmed är USA framme vid den lightversion av stagflation som jag skrivit om i flera inlägg. Det här var för övrigt också en av frågorna på presskonferensen. Hur kan det komma sig att ledamöterna i FED räknar med att BNP-tillväxten ligger stilla strax under 2 procent medan inflation och räntor tar fart?

Svaret som borde skrämma börsen är att FED tror att resursutnyttjandet snart är på max och att priserna då börjar stiga. I så fall är vi vid den punkten där kurserna ska diskonteras med högre räntor, inflationen driver kostnaderna men BNP inte stöttar vinsterna. 

Det var dock inte reaktionen den här kvällen. För då var istället lättnaden tillräcklig över att räntorna verkar förbli låga länge även i USA som är det stora land som går bäst just nu. 



Mer än påhittiga japaner

Dagens största nyheten var nog egentligen att japanska BoJ la om sin penningpolitik och nu aktivt kommer att använda sina stora obligationstillgångar för att få till en yieldkurva som lutar uppåt, dvs. en högre ränta på långa än på korta lån. De kommer även försöka sikta på en högre inflation än 2 procent. 



Det här från en centralbank som redan är en storägare på japanska börsen för att den vägen få ned riskpremien och upp investeringsviljan i ekonomin. Japan kopplar till resten av världen via växelkurserna. Det är som jag skrivit tidigare inte troligt att USA kan agera så länge Europa, Japan och Kina ligger i annorlunda utvecklingsfaser.



Nu är alltså räntor och inflationsförväntningar fortsatt mycket låga i Japan. Vad är då skälet till att Japan nu försöker styra nivån på tioårsräntan? Jag ger min syn i dagens 3 snabba men en uppenbar tanke är att centralbanken försöker backa upp pressade banker och livbolag. Det i sin tur gör dock den japanska ekonomin alltmer artificiell. För i princip är det BoJ som ger ut, har marknadsmakt att sätta pris och är den störste köparen av obligationer.

En mycket underlig situation och alltmer talar för att det vid sidan av europeisk inflation numera är den japanska penningpolitikens möjliga sammanbrott som är det trendspanare bör hålla ett öga på.

Fast sammanfattningsvis. Mer stimulanser och ett FED-beslut som ligger väl inom börsens trivselzon. Det var väl en ok onsdagkväll?

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!




Bidra till en bättre värld och en glad bloggare

tisdag 20 september 2016

Ska börsens P/E-tal upp eller ned?

Börsen ligger på p/e 16,4. Är det fågel, fisk eller mittemellan?


Vinsterna och P/e-talen


En av mina #gillaentreprenör FVMR Snapshot
Ett av veckobreven jag läser kommer från FVMR. Därifrån är sammanställningen ovan hämtad. Den har jag skrivit om "Nu på bloggen: Sveriges & världens p/e-tal".

En titt i den visar att börsen baserat på årets förväntade vinster ligger på ett p/e-tal på 16,4. Det är inte så farligt. Jag gillar måttet earnings yield, dvs. e/p. Det blir 6,1 procents vinst jämfört med vad du betalar för börsen.

Idag stod 10-årsräntan på 0,3 procent. Lite slarvigt indikerar det en riskpremie på höga 5,8 procent. Jag skriver lite slarvigt för mer rätt vore att titta på vilken långsiktig ränta aktörerna faktiskt använder i sin prissättning. Även den ligger dock på en historiskt hög nivå, vilket PWC:s studie från början av året visar.

Ett tankeexperiment - antag att du räknar med en långränta på 0,5 procent. Tänk sedan att riskpremien kom ned till historiskt mer normala 4,5 procent. I det tankeexperimentet, med sina förenklingar, skulle e/p kunna vara 5 procent och börsens p/e-tal 20. Det skulle vara en uppsida för hela börsen på 20 procent. Om räntan kröp ned till noll och riskpremien till inte alls onormala 4 procent. Då skulle p/e bli 25 och uppsidan vara över 50 procent. Fast om å andra sida räntan började stiga skulle logiken kunna gå åt andra hållet.

Nästa fråga är förstås att titta på vinsterna, e i ekvationen. Marknaden förväntar sig, enligt FVMR, en tillväxt nästa år på 6,6 procent efter att de fallit 3,7 procent i år.

Det där är en rejäl hävstång i prissättningen just nu. För det är ett högst rimligt antagande att räntorna nu stiger långsamt lite oavsett vad som händer på börsen. Åtminstone så länge det finns lite inflation i Europa.

Om då vinsterna stiger snabbare, riskpremien kommer ned och det åtminstone blir en viss multipelexpansion, då kan det gå upp en del. Om istället vinsterna än en gång sviker men räntorna ändå långsamt går upp då kan det bli dubbel motvind.

Mina tankar

Vad är då vårt huvudscenario? Ärligt talat vet jag inte riktigt för närvarande. Jag tror att räntorna stiger. Däremot är jag mycket osäker på vinsterna, tillväxten och inte minst kronans utveckling.

En gissning är att, äntligen, blir den rapportsäsong som kommer och ännu mer nästa viktigare för börsen än räntepolitiken.

Ett nytt upplägg

Ingen feedback gör mig så glad som om du stöttar min insamling på SOS Barnbyar
Ni är en rätt stor grupp som följer bloggarna, vloggarna, twittret och portföljen på Shareville. Jag har funderat en hel del på om det går att göra något bra av det där. Det finns ju reklam på några ställen, främst genom samarbetet med Nordnet, där jag får betalt om någon via länkar från mina platser blir kund hos Nordnet eller

Fast det är ju inte "bra" mer än en att det ger lite tillbaka för nedlagt arbete. I Investerar-SM är upplägget istället att det jag eventuellt vinner går till välgörenhet. Det tyckte jag var ett trevligt upplägg. Så jag tänkte pröva om det kunde vara något även för bloggarna och vloggarna.

Gillar du det jag skriver och filmar är insamlingen ett sätt att visa uppskattning och göra något bra. samtidigt. Vore kul om det funkade.




måndag 19 september 2016

Stabil tillväxt lika överhettat som stabil utdelning

Alla vet att utdelningsaktier är känsliga för räntan. Frågan är om det är lika uppenbart hur haussad upplevt säker tillväxt är.


Het tillväxt

På måndagar skriver jag en nyhetskrönika för Nordnet med fem nyheter som påverkar börsen just nu. Den här veckan var ett av ämnena att aktier med hög och förväntat stabil tillväxt, precis som utdelningsaktier, är glödheta just nu.

Vid en första anblick kan det där vara en udda kombination men förklaringen är att de båda påverkas positivt av en stabil ekonomi med en ultralåg ränta. I nyhetskrönikan exemplifierar jag med vår favorit Vitrolife och jag tänkte fortsätta det resonemanget här.


Gillar du det jag skriver här eller filmerna på Sparskolan och vill visa det Stöd SOS Barnbyar - mer info här

Lite för bra betalt för framtiden

Bolag med bra och stabil eller till och med växande utdelning har de senaste åren fungerat som ett substitut för obligationer. Det har gjort att de stigit snabbare än index i takt med att räntorna fallit. Det innebär förstås också att de är känsliga för om räntorna skulle börja stiga. Dessutom är förväntningarna på utdelningstillväxten mycket de kommande åren. Det har jag skrivit om bland annat här.

Det där är en känd risk, som jag tror de flesta utdelningsinvesterare är väl medvetna om. Däremot är jag inte lika säker på att den andra sidan av samma mynt - jakten på säker tillväxt - kommit lika tydligt i dager.


Här är logiken, som jag funderar kring i dagens 3 snabba, att framtida intäkter diskonteras till allt lägre räntor. Visserligen har priset på risk legat ganska högt, vilket bland annat framgått i PWC:s årliga mätningar men de bolag som ger tillväxt till upplevt låg risk har däremot kunnat rusa.

Vitrolife är ett närmast perfekt exempel. Bolaget har ett beta på 0,7, dvs. aktien är mindre volatil än börsen. Marknaden för IVF-behandlingar växer stabilt 5-10 procent om året och kommer säkert göra det under en lång tid framöver. I och med att vården digitaliseras och teknik för den fortfarande unga IVF-branschen kontinuerligt utvecklas, så är det fullt möjligt för bolagen som Vitrolife att växa snabbare. Dessutom konsolideras marknaden gradvis så en viss förvärvad tillväxt är också möjlig.

Allt det där räcker till en förväntad vinsttillväxt på 19 procent 2017 och 21 procent 2018. Det räcker dock bara till att ta ned P/E-talet från 60 till 40. Allt enligt StockPiper. Tillväxten i Vitrolife har varit precis lika fin i många år och marknadsutsikterna minst lika goda. Det har då inte räckt längre än till att betala 25-30 i P/E-tal.

Något har alltså hänt. Detta något är räntan. Om den förblir låg eller till och med faller, då kan bolag som Vitrolife säkert pressa upp sin värdering en del till. Om inte annat kan de ju stiga 20 procent om året, så länge marknaden accepterar att betala p/e 60 för föregående års vinst. Problemet är, precis som för utdelningsaktierna, att oavsett hur fint bolaget är blir det svårt att stå emot en räntehöjning.

Så vilka klarar högre ränta?

Finns det då inga aktier som kan klara en högre ränta? Jo, svaret är dels bolagen som drabbats av den låga räntan som livbolagen och bankerna, dels de cykliska bolagen som kanske kan dra in stora vinster i en konjunkturuppgång. De vinsterna kommer ju här och nu och behöver därför inte diskonteras lika hårt som i tillväxtbolagen. De är inte heller inprisade som utdelningarna är i de obligationsliknande aktierna.

Fast om räntan stiger tillräckligt fort håller inte de aktierna emot heller. Men ok, vrid det ett varv till. Kommer räntorna att stiga då? En koppling jag tidigare nämnt är att USA lär vara motvilliga mot att höja styrräntorna så länge Europa inte följer med upp. I Europa är nu inflationsförväntningarna även på lång sikt fortsatt låga.

Så kanske kan marknaden lulla på med p/e-tal norr om 50 ett tag till. Någon gång kommer dock verkligheten och knackar på.

Slutligen - jag vet att många surfar via mobilen och missar högermarginalen på sidan, så nedan en annan av dagens uppdateringar.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!



lördag 17 september 2016

Inflationen, tillväxten och börsens ömma punkt

Vrid upp inflationen och ned tillväxten, så har du en börsnedgång. Hur stor? Hur troligt att det händer? Det är ämnet idag.



Inte nytt men aktuellt

Jag har fått flera reflektioner och önskemål om att jag ska ge min syn på ett av höstens populäraste teman inom makro - stagflationens återkomst. Kanske inte fullt ut men åtminstone en situation där inflationen vänder uppåt medan bnp-tillväxt och bolagsvinster vänder nedåt.

I den situationen är det inte säkert att centralbankerna kliver in och stimulerar som de gjort. Särskilt inte om den allmänna skepsisen mot stimulanspolitiken slår rot. En av många artiklar i ämnet var "Faller en så faller alla" (Placera). Där slutsatsen är en varning till investerarna för effekten av stigande räntor på börsen.

Det här har jag i olika varianter behandlat i otaliga inlägg de senaste åren. Det har också, förstås, varit ämnet i många mer kvalificerade sammanhang under en lång tid. Med det inte sagt att frågan skulle vara besvarad eller artiklarna som kommit nu ointressanta. Tvärtom. Ekonomin just nu är som en tryckkokare. Temperaturen är titt som tätt farligt nära bristningsgränsen. Är vi där nu? Det finns åtminstone några nya triggers med i ekvationen.


Tryckkokaren som värmer börsen

Jag tar upp det här i dagens 3 snabba men eftersom det är rätt komplex materia tänkte jag komplettera i det här blogginlägget.

Källa (data): TradingEconomics
Den oro som vi ser nu är på intet sätt ny. Den fanns 2011 och särskilt 2013 i den så kallade taper tantrum. När FED den gången signalerade att stödköpen av obligationer skulle börja trappas ned steg räntorna utan att tillväxten utanför USA hängde med. Det påverkade valutor och och det slog särskilt mot tillväxtländerna. Inför första räntehöjningen förra hösten spelades samma scen upp igen.

Såväl 2013 som förra hösten ledde reaktionerna till att takten drogs ned och att andra länder utanför USA växlade upp sina stimulanser. Det räckte mer än väl för att hålla uppe börskurserna.

I bilden ovan har jag försökt rita vad jag menar. I en vanlig konjunkturcykel så bottnar vinster (och för den delen BNP-tillväxt) och inflation vid någon tidpunkt. Sedan stiger både vinster, inflation och börsen i någon takt och med någon korrelation. Det normala är att vinster eller börsen, lite omstritt vilket, tar täten medan inflationen släpar efter.

I den här konjunkturcykeln har istället världen vid flera tillfällen kämpat med att inflation och tillväxt dippat tillbaka ned i botten. Ofta kopplat till den vandrande skuldkris världen genomlevt från finanskrisens start och framåt. Den har gått från USA, till EU, till Grekland, till tillväxtländer, till olja och kanske till allas stora fasa någon gång går vidare till Kina, banksystemet (t.ex. Deutsche Bank) eller någon stor mogen ekonomi som Japan, Frankrike eller Italien.

Den oron har vi numera, kanske farligt nog, vant oss vid. För varje gång det kommer signaler om skuldkris, så kommer det också mer stimulanser. Där finns det en stark minoritet som menar att den politiken inte fungerar i längden. Det är vars och ens bedömning men sannolikheten är låg att världen skulle slå av respiratorn mitt i en pågående kris. Däremot är det allt fler som är allt mer lutar mot att världen åtminstone borde matta av stimulanserna så fort det åter finns inflation i systemet.

Det är långt ifrån säkert att den skolan vinner policydiskussionerna runt om i världen men det är inte omöjligt. Det är det här som skulle kunna slå mot börsen. Det kan slå mot bolagens vinster om det blir stigande inflation utan motsvarande tillväxt, exempelvis kopplat till om sparandet (amorteringar) ligger högt. Det kan också slå mer direkt genom att räntorna börjar stiga, vilket de gjort hela hösten.


Gillar du det jag skriver här eller filmerna på Sparskolan och vill visa det Stöd SOS Barnbyar - mer info här

Hur ser det ut då?


Amerikanska bolagsvinster har fallit fem kvartal i rad och förväntas falla ett till för att sedan vända upp - främst drivet av att energisektorn förväntas ha bottnat. En begränsande faktor är att återköpen, som drivit upp vinsten per aktie i många bolag, minskat. Klart är också att börsen börjat diskontera in allt lägre räntor, dvs. börjat öka värdeingsmultiplarna. 

Det syns i grafen ovan, som jag använt tidigare. Vinstförväntningarna hänger inte med börskurserna. Den som tittar i den första bilden ovan ser också att det finns vissa svaga tecken på en inbromsning i USA men framför allt tecken på att inflationen tar fart. I Europa kanske det går att skönja något liknande men det ser avlägset ut att stimulanserna skulle lätta.

Det här har tidigare fått mig att dra slutsatsen att världens räntor, valutor och faktiskt även börskurser i mångt och mycket beror på Eurozonens inflation. Stiger den kan penningpolitiken världen över stramas åt i samma takt. Det skulle kunna leda till den situation som Placera beskriver. 

I så fall är vi på väg mot stigande räntor och fallande aktiekurser.


Hur nära är det?


Nästa fråga är hur nära en sådan korrektion på börsen är vi? Jag skriver korrektion för även om det skulle kunna bli stora tal skulle den ekonomin sannolikt fånga upp börsen vid någon nivå, för den bygger trots allt på att det finns tillväxt, om än svag, som kan driva på inflationen. En riktig krasch skulle det bara bli om det i ett nästa steg ledde till att staters och företags lån ifrågasattes. Inte omöjligt men fortfarande flera steg bort.

Det första steget - en justering nedåt - är däremot ganska nära. Det syns på den här sista grafen ovan. Aktier och obligationer rör sig åter allt närmare ihop. Sannolikt har därmed en hel del av förväntningarna om ytterligare stimulanser försvunnit ur systemet. Istället är det ett mer rakt förhållande. Det talar för att om inflationen kommer och om det leder till högre räntor, så faller börsen.

Så vad tror jag?

Det här är en sådan där fråga där det är rimligare att försöka förstå sambanden än att förutspå hur variablerna utvecklas. Jag tror som sagt att hela den här ekvationen just nu är kopplad till utvecklingen i Europa. Ser vi tillväxt? Ser vi inflation? På kort sikt tror jag börsen klarar allt utom inflation utan tillväxt. Kan det hända? Kanske, här spelar exempelvis oljepriserna stor roll. Där finns det inget riktigt driv uppåt.

För vår del räknar jag med att ekonomin och börsen även denna gång misslyckas med att bryta sig loss från kraftfältet stimulanser-normalisering-skuldoro. I somras såg vi en obefogad uppgång. I höst kanske vi får se en likaledes tillfällig nedgång. För min del ser jag varken tydliga tecken på krasch eller börsrally.

Däremot har vi plockat upp konantandelen i vår portfölj för att möta en fortsatt högre volatilitet. Hela börsen är en swing trade som jag skrev för ett år sedan. Åtminstone till dess något lyckas ändra logiken på riktigt.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!




fredag 16 september 2016

Välgörenhetstävlar i investerar-SM - här är min strategi

SOS Barnbyar är mitt val. Nu gäller det bara att vinna mot tufft motstånd för att de ska få några pengar.


Ett enkelt val

Stöd SOS Barnbyar - mer info här
Jag är med i välgörenhetsklassen av Investerar-SM. Det är en tävling där deltagarna med låtsaspengar spekulerar i olika börshandlade fonder och derivat. Jag funderade på om det här inlägget är reklam men i och med att jag inte får något betalt tycker jag inte det.

Min morot är att jag om jag vinner får jag ge 10 tusen kronor till den välgörenhet jag valt. Sedan är jag automatiskt även med i huvudklassen. Skulle det osannolika inträffa att jag vinner även där kommer jag skänka även de pengarna.

Mottagaren blir SOS-barnbyar och närmare bestämt deras mikrolån till kvinnor i Bangladesh.


Några ord om planen


Varför berättar jag lite mer om i dagens 3 snabba. Där tar jag även upp några, högst amatöristiska, tankar om aktietävlingar. För det här är verkligen inte min hemmaplan. Det är nästan raka motsatsen mot mitt sätt att investera. I en tävling är det viktigaste att på kort tid komma först av många. Tvåan får nöja sig med en puss av sin syster, som talesättet säger.

Då vill det till att chansa i rätt lägen. Tävlingen går ju av stapeln om några veckor. Mina tankar är att gå lång dollar, kort obligationer och kanske spekulera oljan - dock just nu oklart åt vilket håll. Nu har FED möte innan det börjar annars hade kanske något i guld - troligen en blankning varit ett alternativ. Säkert är börsindexprodukter med hög hävstång ett alternativ. Där får man väl se när det närmar sig. Tillväxtländer vet jag är en del ekonomin där det händer mycket just nu, i form av kapitalflöden, så där kan man kanske göra något. Vad mer?

Ja, ni ser det är rätt våldsamma gissningar. Mer på skoj helt enkelt men det kan väl saker få vara ibland.


Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!


Reklam: nyfiken på tävling - du hittar mer info här