Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

söndag 27 december 2015

Knäcker kronan börsen 2016?

Många bolag har haft en fin valutamedvind. Vad händer när den vänder? Svaret verkar vara att då hopar sig problemen En del tyder på att vi är framme där 2016.

Vad händer med kronan 2016?

En av frågorna inför 2016 är vad som händer med kronan. Hur länge kan den starka svenska ekonomin undvika en starkare krona? En av de makroanalyser jag följer ställer den frågan -  "Investment Outlook" (SEB). Jag återkommer till den när det är dags att uppdatera makrobedömningen för vår portfölj. Så här skriver SEB om kronan nästa år:
Starka fundamenta gör att Riksbanken tvingas acceptera en starkare krona, och ECB jobbar aktivt för att motverka en förstärkning av euron.
 Vår bedömning är att kronan kommer utvecklas något starkare än USD. 
Nu är visserligen dollarn redan billigare i kronor än den riktkurs SEB satte till om ett år. Det intressanta är dock att eran med allt svagare krona kan var över för den här gången. Det betyder mycket för börsen.

Vår volatila börs



Stockholmsbörsen är notoriskt svängig. Det är därför ironiskt att en av de populäraste sparprodukterna är aktiv eller passiv förvaltning i fonder som jämförs med OMX30. En snäv uppsättning bolag med övervikt i konsumtion (HM), banker och verkstad samt numera även fingeravtrycksläsare.

Svängigheten går dock djupare än bara bristande branschspridning bland storbolagen. Sverige är en liten öppen ekonomi med stort exportberoende. Det syns i ovanstående diagram. De streckade linjerna är avkastningen på SIXRX andra halvåret, dels i kronor dels omvandlat till dollar. Kurvorna känns säkert igen - glädje när Grexit släppte, oro när Kinakrisen kom och eufori när ECB lovade mer pengar.

En amerikan som investerade i Stockholm skulle se världen lite annorlunda. Referenspunkten är antagligen en investering i S&P500 eller något annat stort amerikanskt index. Den röda linjen ovan plottar skillnaden mellan SIXRX mätt i dollar jämfört med S&P500. Ett positivt värde innebär att Stockholmsbörsen mätt i samma valuta som S&P500 varit det bättre alternativet medan ett negativt betyder motsatsen. Plottas det här mot hur dollarn utvecklats mot kronan blir matchningen nästan perfekt.

För en amerikan har med andra ord i princip hela skillnaden mot att investera på hemmaplan varit valutaeffekten av att äga tillgångar i kronor.

Vad beror det här på?

Det intuitiva vore att det inte fanns något samband mellan valutakursen och avkastningen på två marknader i olika länder mätt i samma valuta. I en ekonomi med globala bolag borde avkastningen på börserna i samma valuta jämna ut sig. Alternativt borde den om, om bolagen har stark nationell koppling, spegla utvecklingen i respektive land - exempelvis genom att det ena landets börs drog ifrån det andra landets mätt i samma valuta.

Så är inte fallet här utan valutakursen har högt förklaringsvärde. För det första beror det säkert på att många bolag inte har ett så effektivt pris att varje valutaförändring slår igenom omedelbart. Stockholmsbörsen stiger då mätt i dollarn, eftersom hela effekten inte slår igenom på alla företag direkt. Det andra skälet är intressantare. Bolag på Stockholmsbörsen gynnas i genomsnitt av svagare krona. En liknande men inte lika stark effekt är att amerikanska bolag gynnas av svagare dollar.

Det här stärks av bilden ovan. Notera att skillnaden, mätt i absoluta termar, till S&P500 är större än skillnaden i valuta. När kronan försvagas stiger börsen mätt i dollar jämfört med börsen i USA mer än dollarns förstärkning mot kronan och när kronan stärks faller den mer. En investering i Stockholm kan alltså ses som att äga S&P500 med en hävstång på hur dollarn utvecklas mot kronan.

För den svenske investeraren kan det här bli lite otäckt 2016. Om kronan stärks befinner vi oss under nollinjen ovan. Håller sambandet i bilden kommer börsen då, mätt i dollar, underprestera mot S&P500. Risken finns då att det blir som de gånger dollarn dippar kronan i bilden ovan - svenska aktier backar.

Det här kan vara en faktor att ta hänsyn till nästa år. Varför inte ta lärdom av amerikanarna som levt minst ett drygt år i en ekonomi där inhemsk konsumtion är het med industri och investeringar är iskallt. Följer Sverige i deras fotsteg är det hög tid att ställa om portföljen till sektorrotation.

6 kommentarer:

  1. Hej

    Som alltid intressant läsning. Jag undrar vilken/vilka branscher du tänker dig för 2016?

    Kollegan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hallå, det tänkte jag återkomma till i närtid. Är du nyfiken kan du tjyvkika på ett kort svar nedan :)

      http://www.nordnetbloggen.se/sa-blir-vadret-pa-borsen-2016/27/12/2015/

      Radera
  2. Intressant artikel, men har det inte pratats om att Sveriges kostnader (bla pga sjukvårdskrisen som bara ökar och de senaste 5 årens globala flyktingkris) kommer öka så mycket att Sverige kan behöva låna pengar ?

    Vad gör det för värdet på SEK ?

    Sedan skulle jag vilja tillägga att du har glömt en punkt i artikelserien (kanske kommer?!), och det är att framtiden blir mer oviss ju äldre man blir, och att man måste komma ihåg att leva också, om nu inte målet är att "bli rikast på kyrkogården" som det ibland kallas.

    Tack för ditt bloggande, det är alltid intressant att läsa om andras tankar och idéer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tittade in på din blogg. Gillade bland annat verktygslistan med nyttiga baslänkar - den är det säkert fler som har glädje av så jag länkar den nedan.

      http://odlapengar.blogspot.se/search/label/Verktyg

      Sambandet mellan räntor och valuta är ganska tight men det kan vara lite olika vilken kraft som drar. När Sverige i början av nittiotalet försökte förhindra en devalvering var det genom att höja räntan. Det gick som bekant inte utan valutareserven tömdes (i onödan tycker jag) och valutan devalverades (varvid räntorna kunde normaliseras igen). Den gången var det valutan som drog räntan, eftersom det saknades förtroende för svensk ekonomi.

      Nu är det snarare tvärtom. Det finns mycket stort förtroende för Sverige och många står redo att låna ut. Med underskott på 1-2 procent av BNP är det inte heller belopp som oroar, åtminstone inte när det är staten som lånar (lägger man till företag och hushåll ser det dystrare ut). Högre lån betyder då högre räntor. Det pressar upp växelkursen, eftersom fler vill ha kronor att låna ut till staten.

      Bra uppslag till artikel. Lite har jag haft om demografin. Till exempel "Nästa år blir vi färre som arbetar - hur ska man investera i den miljön?"

      http://gottodix.blogspot.se/2015/11/nasta-ar-blir-vi-farre-som-arbetar-hur.html

      Radera
  3. Superintressant, som frågar ovan, Vilken sektor? Många verkstadsbolag är väl också exportfokuserade? Inhemska kunsulter kanske? Tack för utförligt svar ang. preffarna förresten!

    Mvh Tradertube

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det inlägget är under produktion :) Ett kort svar hittar du här

      http://www.nordnetbloggen.se/sa-blir-vadret-pa-borsen-2016/27/12/2015/

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam