Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

fredag 8 april 2016

Det svåra men enda sättet att välja rätt aktiva fonder

Problemet med aktiva fonder är att många av köparna drömmer om att slippa svåra val. Inget är dock så svårt som att välja rätt aktiv fond.

Foto: Pixabay

Acceptera olikheter

Jag lyssnade på P1 i morse. Där var det ett inslag om hoten mot olika kostforskare. Frågor som berör de livsstilsval vi gör väcker känslor. Frågan är hur relevant diskussionen om den optimala metoden är för den som bara försöker få något slags ordning på sin egen hälsa. What ever works verkar vara ett bättre råd.

Själv har jag titt som tätt genom livet använt olika kost- och träningsprogram för att hålla mig i form. Jag minns ett från viktväktarna i början av nittiotalet, som gick ut på att man absolut inte fick äta fett. Ta ett geléhallon om det blir för tufft var rådet. Det fungerade alldeles utmärkt och jag fick en minskning av vikten och ökning av min träning som varade under många år. Fast jag har förstås kört motsatsen också och undvikit socker och en hel del andra varianter med för den delen. Med facit i hand med mycket blandade resultat. Ibland har det dock lyckats och gett bra resultat med höjdpunkter som att ha sprungit marathon.

Gemensamt för de gånger jag lyckats är att jag varit motiverad, haft rätt förutsättningar och hållit mig till en genomtänkt tanke. Det är övergången tillbaka tillbaka till en blogg om investeringar inte viktminskning. Vi har en aktivt förvaltad portfölj bestående av aktier och innan det ägde vi indexfonder. Det är ingen anledning att avskriva andra investeringsstrategier - så länge de fungerar för den som tillämpar dem.

Forskningen om investeringar

Det finns många inlägg om forskning och investeringar både på den här och på andra bloggar. Tre av de senaste från mig, som också berör fonder, är "Varför är det ok att Sverigefonder är så dåliga?", "Våga #visaportföljen !" och "Orangea kuvertet: minusräntorna i pensionsekvationen".

Ska man sammanfatta forskningen är slutsatsen att ingen strategi, fond, förvaltare eller aktie kan förväntas överträffa index sett över en lång tid. Däremot finns det många exempel på de som lyckats både på kort och lång sikt. Tyvärr hjälper det inte att välja de historiska vinnarna (eller förlorarna) för iakttagelsen att forskningen inte, över en längre tid, stöder något mekaniskt bakåtblickande samband gäller alla upptänkliga upplägg. Det går att förklara med att även om marknaden har fel en period får den till slut till det och priset på det du köper avspeglar avkastning och risk.

Slumpen investerarens vän

Till en början är det där en dyster slutsats men när man inser att man faktiskt kan välja vad som helst, med tillräcklig riskspridning, och få samma förväntade avkastning är det snarare en rolig premiss. Den enda skillnaden mellan att slumpmässigt köpa och sälja eller att bara köpa och äga är den numera på många marknader låga transaktionskostnaden. Sedan finns det, som sagt, många exempel på att både proffs och amatörer kan pricka vinnarstrategier över en period.

Jag tycker ett sätt att tänka på det fenomenet är att då och då gör man en bra affär - det är bara de mest extrema företrädarna för den effektiva marknaden som tror att varje villa och bostadsrätt säljs till rätt pris bara för att det är en marknad där många köpare och säljare möts i ett teoretiskt fungerande auktionssystem. Det är något helt annat att försöka leva på att i spekulation köpa och sälja villor eller bostadsrätter. Det är en konst som bara är förunnad vissa att behärska. Vill du att de köper en villa åt dig lär arvodet bli ungefär det du sparar på att inte köpa själv.

Premissen för aktiva fondval

Den lättsamma inställningen att slumpen fixar avkastningen bygger på att inte göra systematiskt fel. Det är inte vad som helst som kan fungera. För att återkoppla till inledningen om hälsa - all forskningen bygger på att man går ned i vikt om man äter mindre och rör på sig. Sedan finns det olika sätt att göra detta.

Analogin med viktminskning går att fortsätta. Det finns många mirakelkurer men i slutändan går det inte att lyckas utan att ta eget ansvar för sin investering och ta hänsyn till grundläggande utgångspunkter som långsiktig utdelning och tillväxt i innehaven. Det är självklart inte lönsamt att köpa dåliga bolag dyrt. Den som väljer aktivt - fonder eller aktier - gör det utifrån övertygelsen att man har en förmåga att identifiera en affärsmöjlighet andra inte redan utnyttjat. Betänk att det inte finns några bevisade vinnarformler eller några mekaniska sätt att peka ut framtida vinnare. Vill du avvika från slumpen är det ett val och det måste bygga på en framåtblickande, inte bakåtblickande, bedömning.

Det här ger en viktig premiss för att välja fonder:
Du kan alltid välja indexfonder men ska du välja aktiva fonder måste du fatta ett framåtblickande beslut om vilken förvaltare som efter avgifter kommer att överträffa index.

Varför välja en aktiv fond?

Med ovan beskrivna forskning och den svåra premissen för att välja aktiva fonder, kan det någonsin vara ett alternativ? Jodå, det tycker jag. Åtminstone för vissa typer av investerare. Ett möjligt motiv är att man tror sig ha förmåga att identifiera förvaltare som kommer att lyckas på marknaden kommande år. Ett annat är att man vill ha exponering mot en typ av investeringar där urskiljningsförmåga på en viss marknad framstår som särskilt viktig - det kan vara exempelvis småbolag eller svåra tillväxtmarknader. Det kan också vara en poäng att helt eller delvis överlåta beslutsfattande till någon annan.

Det sistnämnda visar dock hur stor utmaningen ändå är. För att välja en aktiv fond istället för en indexfond eller själv köpa aktier måste du ha förmågan att välja fond och förvaltare men sakna förmåga att köpa aktierna själv.

En modell för att välja aktiva fonder

Så allt pekar mot att en aktiv fond bara ska väljas av en aktiv investerare. Vad innebär det då? Ja, det innebär en beslutsprocess som påminner om den som aktieinvesteraren går igenom. Här finns det många att välja på men här är en:

1. Vad är det jag överväger att köpa? Vilka innehav har fonden?
Den här banala grundinformationen är ofta förvånansvärt svår att få överblick över. Det har också lätt att hitta mycket underliga exempel på vad aktiva fonder egentligen innehåller. Det har skrivit om i "Varning för fondskolor" och i "Svara Calcutta när bankmannen säger tillväxtfond". En fascinerande detalj i den senare var att alla slumpmässigt utvalda tillväxtmarknadsfonder då hade större delen av sitt kapital i det som kallas Asiens fyra tigrar och att samtliga hade Samsung som största innehav. Är det verkligen en av världens största industri- och teknikkonglemorat som är tanken med en tillväxtfond? 

Så det första den som tittar på aktiva fonder bör göra är att kolla vilka innehaven är och att det går att säkerställa att det går att följa löpande vad fonden äger. 

2. Vad är caset som gör att innehaven ska tjäna pengar?
Tror jag att exempelvis Vietnam kommer att utvecklas positivt? Varför tror jag det? Vad talar för eller emot? Kan jag bedöma om caset förverkligas och veta när det inte längre håller? Ser jag kopplingen mellan det fonden äger och mitt tänkta case? 

3. Vem är det som sköter fonden?
Precis som ledningen är viktig i ett bolag är förvaltaren viktig i en fond. Personligen tycker jag det är viktigare att hålla ögonen på negativa risker snarare än att fokusera på möjligheten att någon kan överprestera framöver (forskningen talar ju emot det). 

Är det så att det är en förvaltare som är caset - att en viss person framstår som särskilt viktig för resultatet - så är det nästan ännu viktigare att kunna formulera varför den här personen ska överprestera framöver och att kunna följa att så verkligen är fallet för att kunna hoppa av i tid om lyckan vänder.  

Med negativa risker menar jag exempelvis om fondbolaget har en struktur där de har många fonder som bara tillsynes är aktiva eller om det finns en historik av att ha sålla fram "vinnarfonder" genom att löpande lägga ned de som underpresterar och därmed använda slumpen för att få fram till synes goda resultat. Extra allvarligt är förstås allt som antyder att förvaltaren eller fondbolaget agerat oetiskt.


4. Hur är innehaven värderade?
En annan självklarhet som det ofta slarvas med är att det inte framgår hur högt innehaven är värderade. Det är lätt att peka på att fonden äger fantastiska innehav men om det är till för höga värderingar hjälper det inte. Ett enkelt exempel är att Tesla är ett bolag som är lätt att gilla men nog blir man lite försiktigare att första året estimaten på Nasdaq är positiva är 2018 (alltså året efter att modell 3 lanserat). Det året är det förväntade p/e-talet 232.

Investmentbolag som Investor och Ratos har utmärkta sammanställningar av sina innehav och det går att räkna på en egen värdering genom att summera delarna eller titta på vad som är högt och lågt värderat. Alla kanske inte vill räkna igenom vad fonden är värd men om det inte ens är lättillgängligt att göra det, så lär du inte ens bli varnad av någon annan om det är på väg åt pipan.

5. Vad kostar det? Är fonden det billigaste sättet att köpa tillgångarna?
Det största problemet med många aktiva fonder är att de helt enkelt är för dyra. Jag brukar peka på att den förväntade avkastningen på aktier, utöver den riskfria räntan, brukar ligga runt 5 procent per år. Kostar fonden då 2,5 procent så är halva den förväntade avkastningen som fonden förväntas stå för borta. Det är mycket att ta igen. Ett annat problem är att ofta går det att köpa samma sak billigare. Det är ju det som är problemet med så kallade dolda indexfonder, de presterar precis som andra fonder som du kan få gratis hos nätmäklaren.

6. Har jag en stark 2nd opinion?
Jag tycker analyser av fonder är förbluffande grunda. Det brukar vara några ord om inriktningen. Någon hänvisning till historiskt resultat (som alltså är en mycket tveksam urvalsgrund). Sedan är det en intervju med eller några ord om förvaltaren. Tänk om aktier behandlades så? Då skulle en analys kunna se ut så här. Vill du bli en del av det snabba modet? HM är bolaget som vuxit i decennier nu med tredje generationen av den framgångsrika ägarfamiljen vid rodret. Här kommer en intervju med Karl Johan Persson. Visst finns det en del som köper HM på ungefär de grunderna men det saknas som bekant inte analyser som är mer kritiska.

För min del tycker jag aktiva fonder som vänder sig till allmänheten borde öppna upp sig för att behandlas och utvärderas som investmentbolag.  

En hög ribba

Det här var förstås en rätt tuff lista för den som bara söker lite extra avkastning på sparandet. Det är dock en av mina huvudpoänger. Det finns inga gratis luncher. Jag är övertygad om att en av de största tillkortakommandena hos många av oss är längtan efter den enkla men fantastiska lösningen. Den, där man på ett tips köper fonden eller aktien som mångdubblas utan att man gör något.

Det är dock, tyvärr, lika troligt som att du hittar de bästa tipsen om bättre hälsa bland mirakelkurerna på nätet. Det finns ett sätt att slippa tänka själv och det är indexfonder. Allt annat är aktiva beslut och bör behandlas som sådana. Sedan är det upp till var och en att ta ställning till om man tror sig ha förmågan att göra bättre val än marknaden.

Fast för att sluta där jag började. Det är inget skäl att utesluta en sparandeform som är svår om du tillhör dem som behärskar konsten att hitta vinnarfonder. Som sagt what ever works.

6 kommentarer:

  1. De åren jag läst, och för den delen kommenterat på ekonomibloggar så har det aldrig funnits någon brist på folk som tycker sig ha förmågan att hitta vinnaraktier, eller för den delen vinnarfonder.

    Resultatet är såvitt jag ser det ganska nedslående. Avanza publicerar ibland en rapport, om hur sparakollektiver beter sig. Resultatet är alltid detsamma. Man köper dyrt, och säljer billigt. Man handlar gärna på information om vad någon kändisbloggare gör för inköp. Det räcker väl att säga Disney.

    Det köps och säljs. Denna soppa kryddas från och till med rena investeringskatastrofer. Det räcker väl att säga Northland, Vardia, Bonheur, Fred Olsen bara för att nämna några.

    Kort sagt jag kan inte förstå hur någon kan tro att just han, eller för den delen hon har de kvaliteter som gör att man tror sig kunna besegra en indexsparare som varje månad sätter in pengar i en indexfond. Denne investerare är rationell, och disciplinerad.

    Innan man börjar investera aktivt bör man fundera på följande fråga: Vad har just jag för talanger som gör att just jag kommer att lyckas? Oftast skall det göras som en fritidssysselsättning. Många gånger finns det barn, och en hustru som inte lider i det tysta med i bilden när investeraren skall försjunka i en årsredovisning för att få fram något som kan användas till den tänkta investeringen. Det han hittar är ofta känt, och inbakat i kursen, eller så saknar det helt betydelse för kurssättningen.

    Frågan är alltså: Är det lönt att försöka? För de allra flesta är svaret NEJ! Oddsen att lyckas är helt enkelt för dåliga.

    Med vänlig hälsning

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lars, bra skrivet! Happy Friday!

      Radera
    2. Hej,
      alltid bra att indexperspektivet kommer fram och kul med ditt perspektiv i diskussionen.

      Jag gör mitt bästa för att påminna om forskningen i den här typen av inlägg samt för att framhålla att den även gäller vår portfölj.

      Sedan finns det ingen entydig forskning som visar att det ena eller andra sättet överträffar andra alternativ. Indexfonder går ju t.ex. alltid strax under index och har ibland (som de som baseras på OMX30) en direkt sned sammansättning.

      Det sagt visst är indexfonder eller kanske ännu hellre löpande sparande utan fsg i en bred aktieportfölj, gärna via investmentbolag, ett bra alternativ för många.

      En viktig sak du tar upp är att familjeekonomi ska vara något för hela familjen. Jag och min fru, Affärsmodellen, är gemensamt helt överens om den nedtecknade strategi vi har för vår ekonomi. Den inkluderar en rätt stor detaljering om hur portföljen ska styras (t.ex. aldrig högre volatilitet än vårt index sixrx). Det är alltså absolut inte mitt ensidiga beslut att vi har en egen aktiv förvaltning utan det är vi helt överens om (vi körde ju indexfonder fram till 2012).

      Hur man gör båda delaktiga skiljer sig mellan olika familjer men jag tror det är en stor jämställdhetsfälla när förvaltningen av familjens medel hamnar helt på en person.

      Ibland när du kommenterar kan man få känslan av att det finns lager av naiva, i en del fall lättlurade samt i andra fall cyniska eller uppblåsta privatpersoner som inte borde prata investeringar med varandra. Exempelvis verkar du tycka att ekonomibloggar försämrar samhället eller åtminstone är ett stort slöseri både med skribenternas och läsarnas tid (den senare gruppen inkluderar ju dig, vilket blir något av en paradox).

      Jag har en lite annan människosyn. Jag tror både investeringar och en bredare förståelse av ekonomin och samhället blir bättre av ett öppet meningsutbyte mellan så många som möjligt både proffs och amatörer. Jag tror de flesta läsare har ett gott eget omdöme och exempelvis själva kan ta till sig både argumenten för indexfonder och en egen aktieportfölj. Det är för den minoritet som lite för lättvindigt tar "goda råd" som jag gör mitt yttersta för att visa att jag bara kan dela med mig av mina erfarenheter och våra beslut - inte uttala mig om vad som objektivt är bäst för någon annan.

      En fråga - tycker du verkligen världen före bloggarna med "bankrådgivare" var så mycket bättre?

      Jag tror inte heller att bloggarnas intresse för investeringar skadar varken deras förmögenhet eller sociala liv. Tvärtom är det min erfarenhet att man och även ens omgivning mår bra av att odla intressen. Den som håller sig med en god riskspridning har sedan slumpen till hjäp för att prestera lika bra som index i snitt.

      Så för att avsluta med något jag tror vi är överens om. Den som egentligen inte är intresserad ska inte slösa sin tid på aktiva investeringar, varken skötta av sig själv eller någon annan. Då är indexsparande (eller kanske inget sparande alls?) ett bättre alternativ. Livet är ju fyllt av många andra områden än ekonomi. Till skillnad från dig tror jag dock skadan av att vara intresserad är högst begränsad.

      Radera
  2. @Gottodix

    Denne bankrådgivare finns väl inte mer. Han har väl försvunnit från arenan för länge sedan. Sörjd och saknad av ingen.

    Jag tycker inte ekonomibloggarna försämrar samhället. Jag läser flera med stor behållning. Många håller ju en mycket hög kvalitet. Det räcker väl att nämna Irvings Investeringar och Sunda Investeringar. Den sistnämnde fick ju jobb på Aktiespararna. Där skall han visst fortsätta att skriva analyser.

    Själv är jag dock rätt övertygad om att i en del fall skadar bloggaren både sin förmögenhet och sitt sociala liv.

    Vad tycks om följande inlägg. Rubrik Köpte Nordea idag. Så här låter det. Spekulativt....men tog en rövare under parollen köp när det gör som ondast. Här lägger man 50000kr på bordet med ingen större motivering än att "jag tog en rövare".

    Mitt förslag till hur han skulle placera 50000kr. Köp en indexprodukt som OMXSButd. En ETF med 0,15% i förvaltningkostnad. Ger utdelning i juni. Man erhåller 4% på Nav värdet. Vilket betyder cirka 14kronor. Fonden är exponerad mot ett 80-tal bolag.

    Vilket sätt är mest trovärdigt om man vill erhålla utdelningar? Jag har fått intrycket av att det vill man. Nirvana verkar infinna sig när man får så mycket utdelningar att man kan sluta arbeta.

    Med vänlig hälsning

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra exempel. Det skulle jag nog se mer som ett inspel i ett spontant samtal, snarare än som en allvarligt menad analys av Nordea. Mer ett uttryck för ett behov att prata med en trevlig omgivning, ungefär som du och jag gör i den här tråden. Det är nog bra att kunna skilja det här småpratet från riktiga analyser. Det var det jag menade att jag tror att de flesta läsare förstår vad det är de läser. När det gäller själva köpet, så är det väl i en väldiversifierad portfölj och om marknaden fungerar lika bra eller dåligt som något annat (vilket ju är forskningsargumenten för att billiga indexfonder slår aktiva fonder).

      Då är det en större risk tycker jag med ambitiösa genomgångar som faktiskt försöker bena ut värderingen på ett bolag eller något annat. Här skulle någon kunna missuppfatta vem avsändaren är. Många inlägg på den här bloggen är ju exempelvis både långa och med mycket länkar. Jag är ju också utbildad ekonom och har därför språket och modellerna från proffsen. Samtidigt är jag bara en intresserad privatperson som gör det här som en rolig hobby. Där tycker jag det är viktigt att bloggaren distanserar sig från roll som "expert". Jag hoppas läsare kan ha utbyte av mina tankar och funderingar men också att det finns en distans till avsändaren - att ingen rätt av "litar på Gottodix".

      Sedan nämner du alla specialinriktningar, som utdelningsjägarna. Visst kan det uppstå små bubblor runt alla som tycker eller känner likadant i en fråga. Bra då att det regelbundet påminna om att forskningen faktiskt inte ger någon viss investerarskola företräde framför någon annan (åtminstone inte på sikt).

      Den gemensamma nämnaren ovan är väl att det är bra med en rimlig distans. Blir du sjuk är det helt säkert bra att prata med andra om dina erfarenheter men det är väl dumt att sluta lyssna på läkare. Fast det kan vara bra att ha lite distans till läkaren också.

      Det för oss väl till din roll. Det är tur att det finns kommentarsfält där det går att bidra med andra infallsvinklar och ge både skribenter läsarna lite distans till sitt intresse. :)

      Radera
  3. @Gottodix

    Jag tror faktiskt inte att det av läsekretsen uppfattas som ett inspel i ett spontant samtal. Många läsare påverkas givetvis av detta investerande. Vill minnas att över 1500 personer begav sig å stad för att köpa Vardia på den tiden det begav sig.

    Att som privatperson läsa Dagens Industri till morgonkaffet och tro att man kan slå marknaden är ungefär som att köpa sin egen väderstation på Clas Ohlson, gå en kvällskurs i meterologi och tro att man kan slå SMHI´s väderprognoser. Var visst någon bloggare som uttryckte det så.

    Det kan givetvis vara kul, och spännande men över tid uppnår man inte några lysande resultat. Sedan är det ju inte förvånande att billiga indexfonder slår dyra aktiva fonder. Ställer man upp två tävlingshästar som är jämnbra vinner den som har den lättaste ryttaren på ryggen. Indexfonden har ju den absolut lägsta avgiften på ryggen. Jag tror de flesta inser det.

    Ha det bäst.

    Lars

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam