Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

onsdag 15 juni 2016

Brexit, FED, guldet, räntan och inflationen

Imorgon meddelar FED sitt räntebeslut. Det blir ingen höjning men kanske dramatiskt ändå. För nerverna är spända som pianotrådar på marknaden för närvarande.


Jakten på avkastning

Världens möjligen största och troligen mest kontroversiella tunga ekonomiblogg Zerohedge försöker alltid sticka nålar i samtidens lånedrivna ekonomi. Ibland prickar en nål rätt, som idag. "Bizzaro World: Danish Homebuyers Now Pay Less To Borrow Over Thirty Years Than The US Government".


Det är en teoretiskt möjlig affär att binda sitt danska bolån på 30 år och tjäna en slant på att placera pengarna i amerikanska statspapper. Fast i realiteten finns förstås valutarisken emellan. Poängen är att låga räntor eller till och med minusräntor nu alltmer framstår som en del av snarare än som ett tillfälligt fenomen i ekonomin.

I vad som var i mitt tycke veckans intressantaste artikel gick Wall Street Journal igenom vad den naturliga räntan kan tänkas vara numera. Flera ledamöter i FED har under våren citerat en av svensk nationalekonomis portalfigurer - Knut Wicksell. Utifrån hans resonemang om den teoretiska ränta som håller efterfrågan och utbud i balans är det alltfler, även inom centralbankerna, som kommer till den kontroversiella siffran noll. Ingen ränta alls.

USA skulle i så fall snart vara i slutet av sin räntehöjningscykel.  Den som inte känt till nuvarande räntenivåer hade mycket väl kunnat gissa det. Maxade bolagsvinster och över 20 procents risk för recession nästa år skulle tala för det, liksom en mångårig börsuppång. Fast slutsatsen i "Four Risks That Could Push the U.S. Economy Into Recession" (Wsj) är ändå att om världen kryssar förbi hot som Brexit så är den rimligaste gissningen att ekonomin fortsätter utvecklas i rätt riktning.


Problemet är var man ska göra av pengarna

Källa: TradingEconomics 
Ett tydligt tecken på att ekonomin är i ett för marknaden ovant läge är hur guldpriset hänger ihop med räntan för närvarande. Normalt är guld intressant när riskerna i ekonomin stiger eller när inflationen tar fart. Båda stämmer i och för sig på nuläget, även om inflationen börjar på mycket låga nivåer. Den som verkligen vill kan också tolka in ett möjligt misstroende mot den globala kreditexpansionen i guldpriset. Det argumentet håller dock inte riktigt för i så fall skulle rimligen riskpremien för att låna ut till USA, eurozonen, Japan och Kina stiga. Det gör den inte.

Istället är det trycket nedåt på räntor och inflation som dominerar. Det är svårt att blunda för de FED-ledamöterna talar om. Världen verkar vara i en situation där räntan förblir lower for longer, för att ta en av tidens modeuttryck. Det här syns tydligt i kopplingen mellan guldet och den amerikanska räntan. De är numera konkurrenter om att vara den minst dåliga placeringen. Andra utmanare i den matchen är fastigheter och aktier.


Reklam: kom igång med ett smartare sparande - tillsammans

Orons nya effekt

I den här miljön leder hot som Brexit inte i första hand till högre riskpremie på obligationer utan att kapital flyttas till allt som är någorlunda värdebeständigt. Idag var det Tysklands tur att sälla sig till länderna med negativ ränta ändå upp till 10 år. Den som tittar på utvecklingen för långa tyska statspapper efter finanskrisen har svårt att peka ut någon punkt där det vänt. Tvärtom trenden har varit envist nedåt.
Källa: TradingEconomics

Min reflektion

Det finns mycket få tecken på att världsekonomin brutit loss från minusräntorna. De saknas dock inte helt. Exempelvis stiger lönerna i många länder nu i en rimlig takt. Alla centralbanker pekar också på att den tillfälliga inflationen från exempelvis oljeprisförändringar börjat gå i vad som numera är rätt riktning - uppåt. Mycket tyder på att förra månadens svaga amerikanska jobbsiffra var en tillfällighet. USA kan alltså mycket väl visa sig vara i ett läge där alla pilar som ska peka uppåt för att räntan ska höjas, faktiskt gör det.

Problemet är att resten av världen inte är där - så oavsett vad USA gör med sin ränta kan kapitalet fortsätta att flöda in i deras obligationer. Då uppstår ingen nedkylande effekt. Sverige är sedan länge i ett liknande läge. Kvar finns då bara att köra vidare på klättringen upp för tillgångspriserna. En allt slingrigare väg i allt högre fart. Det går att oroa sig för eller koppla ett stadigt tag om ratten och svänga med.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!







3 kommentarer:

  1. Deflationstrycket beror på att det produceras mer varor än som efterfrågas. Den extremt låga räntan bidrar till att överproduktionen inte slås ut. Därmed kvarstår deflationstrycket och centralbankerna tror att de måste sänka ännu mer. I själva verket fördröjer de bara en nödvändig lågkonjunktur. När priset på en vara är noll eller negativt, så är den varan värdelös. Pengars pris idag är noll eller negativt, alltså är de elektroniska valutorna värdelösa. Guld framstår för många som ett bättre alternativ än minusränta. Detta gäller alltså även om guldpriset ligger still.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sett i ett lite längre perspektiv har det varit en kreditdriven utbyggnad av produktionsresurser de senaste 15 åren. Stål är ett bra exempel. Det bygggde ju på högre förväntningar på tillväxten än vad som realiserats. Till viss del är det väl det vi nu ser en utdragen kamp om vem som ska dra ned sin produktion. När det gäller lågkonjunkturen är väl det som svider att den skulle leda till stora skuldnedskrivningar. Det är ju lättare att genomföra genom inflation än med beslut.

      Radera
    2. Sett i ett lite längre perspektiv har det varit en kreditdriven utbyggnad av produktionsresurser de senaste 15 åren. Stål är ett bra exempel. Det bygggde ju på högre förväntningar på tillväxten än vad som realiserats. Till viss del är det väl det vi nu ser en utdragen kamp om vem som ska dra ned sin produktion. När det gäller lågkonjunkturen är väl det som svider att den skulle leda till stora skuldnedskrivningar. Det är ju lättare att genomföra genom inflation än med beslut.

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam