Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

torsdag 25 januari 2018

En missförstådd rapport från Nordea

Förstod verkligen marknaden nyanserna i dagens rapport från Nordea? Visst ser tillväxten vinglig ut länge men med hög lönsamhet, städade risker och bra utdelning - vem bryr sig?

Källa: Börsdata

Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.

Städar, drar ned och moderniserar

Du skulle aldrig få någon på Nordea att säga det men banken har liksom så många andra stora europeiska banker varit för svagt styrd, vilket lett till höga kostnader, för högt risktagande och ibland tveksamma affärsmetoder. Nyhetsflödet har blippat envist form av rykten och icke verifierade nyheter med omväxlande synliga orosmoln, som Panamaskandalen eller när medarbetare på Finansinspektionen ansåg att Nordeas riskvikter var för lågt räknade. I bakgrunden ligger historiken med bankens problem under finanskrisen och ännu längre tillbaka den svenska verksamhetens problem på 90-talet i det som då var Nordbanken med föregångare.

Vi har ägt både tyska och amerikanska storbanker, så jag har genom åren läst en del hissnande historier om hur illa banker ibland kan styras. Inte minst i Deutsche Bank har en del beskrivningar av hur banken fungerat fått en ä att häpna. Det kan vara värt att påminna om för tonläget när det gäller banker hamnar ofta lite fel.

Källa: Nordea
Nordea har onekligen haft sina styrningsproblem genom åren men i den här aspekten är de långt ifrån i nivå med sämre europeiska kollegor. I ett svenskt perspektiv ser banken däremot påtagligt och i en negativ mening europeisk ut. Kostnadsandelen jämfört med intäkter är högre än konkurrenternas, omsättningen växer inte, avkastningen på eget kapital är lägre och kreditförlusterna högre. 

Källa: Börsdata
Det har helt enkelt inte varit en fördel att vara stor och ständigt expanderande i den europeiska bankindustrin. De övriga svenska i internationellt perspektiv små storbankerna har haft det betydligt lättare. Mer eller mindre i tysthet har Nordea inlett ett långsiktigt och på det hela taget klokt arbete för att komma till rätta med sina stordriftsnackdelar och olönsamma risker. 

Källa: Nordea
Lite ironiskt är det att vi skriver 2018 när Nordea presenterar att det dragit ner affärsvolymerna och därmed riskerna relaterade till olja, shipping och Ryssland. Nu börjar det ju gå bra. Samtidigt ger förändringarna en långsiktigt stabilare bank. Lägg till det Nordeas satsning på att äntligen reda upp i sina IT-system, använda sin storlek för att ge en kundbas till fintech och ge sina kunder en modern bank samt kanske intressantast flytta in i bankunionen. 

Tack alla ni som nu bidragit med snart 40 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!

Det sistnämnda är i mina ögon ett tydligt första steg mot att köpa sig in i på den långsamt konsoliderande kontinentala bankmarknaden. En affär med till exempel Commerzbank skulle se helt naturlig ut - särskilt om Nordea städat upp sin egen verksamhet. 

Därför kan jag tycka att marknaden är lite ogin i sin bedömning av det här resultatet. Alternativt hade orealistiska förväntningar. I stort sett försämras Nordeas resultat av faktorer som är en del av bankens affärsplan. Sedan är det i och för sig rimligt att konstatera att det inte finns några direkta tillväxtmöjligheter framåt på kort sikt heller. 

Källa: Börsdata
Det är lite som i Telia, en annan finsksvensk skapelse. När allt dumt städats bort finns det en lönsam och i bästa fall något växande verksamhet i botten. Nivåerna på förväntad direktavkastning börjar bli ordentligt höga i Nordea. Det med en mer stabil verksamhet än tidigare som kanske kan växa en del organiskt, även om ett slut på konjunkturen förstås kan ställa till det, men också har möjligen att längre fram växa genom förvärv.

Sedan finns det för all del fler likheter med telekomjätten. Förutom att båda verksamheterna har statligt ägande i generna, så möter de också en snabb digitalisering och fallande priser. För Nordea slog prispress från DNB i Norge, sämre produktmix i Danmark och så lite vagt uttryckt men ändå tydligt en kundflykt efter flyttbeslutet i Sverige. Inbromsningen på den svenska bostadsmarknaden är också en viss faktor men främst i form av att den kan bromsa tillväxten framöver snarare än att det kommer stora kreditförluster.

Ett mer tillfälligt och väntat problem är att tradingverksamheten går dåligt till följd av den låga volatiliteten på de flesta marknader för närvarande. Plus att som jag varit inne på tidigare - jämförelsesiffrorna från 2016 var med en hyperaktiv marknad som laddade fullt med olika derivat för att möta den överraskande segern för Donald Trump.


Min reflektion

Källa: Nordea
Nu har Nordea lyft av en del av sina risker. De har tagit kostnader för att städa i och utveckla sin eftersatta infrastruktur. Dessutom kommer mer besparingar under året. Samtidigt finns det goda marginaler i kärnprimärkapitalet, det kapital Nordea måste hålla enligt Riskbanken och längre fram ECB. Med det finns möjligheter att dela ut mer pengar till aktieägarna.

Slutsatsen är helt enkelt den som många dragit om andra banker runtom i Europa. Det är bättre att vara en lönsam en stor bank - om det senare innebär att du är en rörig bank. Frågan är om vi inte snart i digitaliseringens spår kommer få se en nätverkseffekt liknande den i de stora amerikanska techbolagen. Det allra bästa är kanske att vara en stor och lönsam bank. I så fall ligger Nordea inte så dumt till. 

 Jacob Henriksson, Gottodix 



Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam