Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

lördag 4 juni 2016

Jobbskalvet som skakar igång börsen

Chock var ordet som fastnade på läppen. USA på väg mot stagflation, räntehöjningen först efter valet och en fullträff för utdelningsaristokrater. Ingen kan klaga på dramatiken i dagens jobbdata.

Pang! Vilken jobbsmäll!

Källa: US Department of Labor
38 tusen? Allvarligt. Det måste väl vara fel. Var kom den sämsta jobbtillväxten i USA på fem år ifrån? Det var ju bara några veckor sedan det framstod som säkert att FED skulle höja räntan före sommaren och i veckans beiga bok var bilden en annan. Där framgick att många sektorer nu har svårt att anställa för att det saknas sökande. Siffrorna på tjänstesidan tyngdes med 35 tusen av en strejk hos telekombolaget Verizon men även justerat för det är det en avmattad ökning i tjänstesektorn.

Ett problem är att alla inte går att anställa. Varuproduktionen tappade 36 tusen jobb och det är inte längre begränsat till den krisande energi- och råvarusektorn, som backade 11 tusen. Bygg backade 15 tusen och tillverkning 10 tusen.

En rubrik blev "Hiring Slows Sharply, Workforce Dropouts Spike - Fewest jobs created since September 2010, dimming prospects for Fed interest-rate increase this month" (Wsj). Nu höjer inte FED räntan i juni och faktum är att resonemanget nu är att banken väntar till efter amerikanska valet i november. Så nog small det till i beräkningarna idag. 

Till effekterna hörde att dollarn tappade mellan 1 och 2 procent mot de flesta valutor. Kronan stärktes exempelvis med 2,1 procent. Det sätter förstås igång en hel rad möjliga följdeffekter. En är att övriga länder kan tvingas ännu lägre i sina räntebanor för att inte stärka sina valutor alltför mycket. Den här låga siffran var alltså ingen liten nyhet, som framgår i "US job growth slowest since 2010 - Worse than expected data deal blow to chance of rate rise at next Fed meetings" (FT)


Reklam: Börja spara gratis genom att klicka


Fast inflationen finns där

Källor: US Department of Labor direkt samt via TradingEconomics
Det riktigt spännande var kanske ändå grafen jag satt ihop ovan. Timlönerna steg med hälsosamma 2,5 procent på årsbasis. Det kan läggas till en kärninflation (där mat och energi exkluderats) i USA över 2 procent.

Det FED envist menat är att de tillfälliga, transitoriska, inflationseffekterna av oljepris och dollarns styrka skulle klinga av och kanske till och med vända. Det har de också gjort under våren. Så i det perspektivet var inte de hökaktiga uttalandena från FED något att överraskas av. Kallduschen var att den starka delen av ekonomin inte kan absorbera mer arbetskraft.

Min reflektion

Det var en stark vattendelare i kommentarerna efter jobbsiffran idag. Vissa ser mer till inflationen och de överhettade delarna av amerikansk ekonomi. Hit hör en av världens främsta journalister i ämnet FED - John Hilsenrath på Wall Street Journal. "Hilsenrath: Jobs Shortfall Makes June Rate Rise Less Likely, but July Still on the Table - Fed officials already had concerns related to the ‘Brexit’ referendum in the U.K. on June 23" (wsj). Det grundläggande argumentet i den artikeln är att det ännu bara var en enskild månad. Han ser även att andra data ser ok ut - hit hör konsumtionen och handelssiffrorna.

Källa: Tradingeconomics
Jag är inte helt med på det resonemanget. Det jag tagit till mig är fallande amerikanska bolagsvinster, sjunkande tilltro bland inköpschefer och konsumenter som visserligen handlar mer men gör det genom att åter snabbt öka sina kreditkortsskulder. Allt faktorer som behandlats tidigare på bloggen.

Snarare tycker jag det syns begynnande tecken till den udda situationen att USA snart befinner sig i stagflation med stigande inflation och arbetslöshet. Byt ut det senare måttet mot sjunkande arbetskraftsdeltagande och du är redan där. Nu är inte nuvarande nivåer varken på inflation eller arbetslöshet sådana att det fenomenet känns självklart. Lägg till faktorn att global BNP kanske ska ligga lägre än före finanskrisen och det resonemanget känns inte lika långsökt längre.

Kanske är det slutet på en vanlig men ovanligt låg konjunkturuppgång vi nu ser i USA. I så fall lär räntehöjningen dröja. Till att börja med lär fler än jag tänka i de banorna och redan det kan vara tillräckligt för att FED inte vill skaka om en skör ekonomisk uppgång. Varför ta risken?

Mycket riktigt finns andra som direkt ser lite längre. "Switching out of bonds to equities offers rewards if fears ease - Bold investors should look to Europe and Japan for winners despite Brexit jitters" (FT). Nu är det bara Brexitrisken kvarn och sedan är vi tillbaka i en världsekonomi med ultralätt penningpolitik och åtminstone kortsiktigt acceptabel riskpremie. Kina är avbockat, FED är uppskjutna och varken i Europa eller Japan lär någon våga göra annat än att hålla igång respiratorn.

Det är helt enkelt mycket som tyder på att det här inte alls var en dålig nyhet, åtminstone inte för börsen. Särskilt bolag som kan generera någon tillväxt och erbjuder vettiga utdelningar skulle kunna vara vinnare. För världsekonomin känns det däremot bekymmersamt att USA har helt egna problem i en situation där resten av klotet gärna ser dem som räddaren i nöden. Det är ju numera i praktiken ensamma om att inte ha minusräntor.

Fast om inte annat är den fantastisk miljö att få uppleva för oss som älskar makro, om nu det är någon tröst för övriga.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!




3 kommentarer:

  1. Ja, vilken skräll det blev när siffrorna damp ned :)

    Att det är bra för börsen varje gång ekonomin är för dålig för att återställa räntor har väl pågått länge nu...

    Men om jobben, två tankar som slår till:

    1) När företagen i jakt på ökade vinster under lång tid flyttat massor jobb utomlands är det kanske inte så konstigt att det är kraftigt underskott på "vanliga" jobb till folket samtidigt som det kan vara brist på jobb som kräver utbildning.

    Klyftorna har ju bara ökat där länge, är nästan två helt olika USA.
    Fin-usa som är som det vi ser i amerikanska tv-serier.
    Fattig-usa snart på u-landsnivå, var 7:e (!!!) amerikan lever nu på matkuponger från staten.
    En helt absurd mängd i jämförelse med andra i-länder i väst gissar jag.
    Köpkraften är såklart inte i topp på ett så fattigt land och utbildning kostar så svårt att skaffa något av de där jobben de skriker efter arbetskraft till.

    http://www.bloomberg.com/news/articles/2016-02-03/food-stamps-still-feed-one-in-seven-americans-despite-recovery


    2) Om man bortser från klyftorna och jobbflytten till kina/indien m.m. så kanske vi också nu ser det vad "medborgarlön" förespråkarna hävdat ett tag: i dagens tekniksamhälle full av effektiva storskaliga automatiserade produktionsapparater finns det helt enkelt inte längre behov av så många arbetare som det finns människor.

    SvaraRadera
  2. *brist på arbetskraft för jobb som kräver utbildning.

    SvaraRadera
  3. Vart kan man hitta info om det där med matkuponger? Hur mycket får dom och är det något man söker eller bara får? Läser ofta tycker jag att det är en väldigt stor del av amerikanska folket som "lever på" bidrag. Men är bidragen verkligen deras enda inkomst? Jämför med sverige. Hur stor del av befolkningen här går på bidrag om man räknar med t.ex barnbidrag? Att man får barnbidrag betyder ju inte att man skulle svälta ihjäl ifall det drogs in...

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam